En hel vecka har gått utan uppdatering i bloggen :O Det är mycket som har hänt under kattungarnas tredje levnadsvecka:
De har börjat busa, både med varandra och med mamma Ariel, som uppfostrar dem med skorrande läten. När man sticker in en hand i bolådan lägger de sig på rygg och sprattlar med tassarna. Nu känner de sig helt trygga hos sina människor, uppskattar gos och kel och lägger sig på rygg för att bli kliade på magen.
Ögonen har utvecklats från små svarta prickar till "riktiga" ögon med pupill och blå iris, och det går nu att få ögonkontakt med kattungarna. Även deras ljudrepertoar har utökats - spinna har de gjort ett tag men nu hörs det även kvittrande läten som får dem nästan att låta som fågelungar.
Men den största skillnaden mot för en vecka sedan är nog den ökade rörligheten. Igår kände jag på mig att de nog snart kommer att lämna bolådan och satte upp ett staket runtom. Och mycket riktigt dröjde det inte många timmar innan den första kattungen hävde sig ut genom öppningen!
Det börjar bli trångt
Kattungarnas värld har helt plötsligt blivit fem gånger så stor!
Vågar vi verkligen?
Lite tveksamt...
Somliga törs, somliga avvaktar hellre.
Nä, jag stannar nog här och sitter och ser söt ut!
Hmm vi måste snart få komma och glutta! :D
SvaraRadera